Hem > Artiklar > Fotografering > Objektivet

Objektivet

Ett objektiv

Ett objektiv är två eller fler glaslinser som samlar ihop ljusstrålar så att de kan fokuseras mot en bildyta. Objektiv sitter allt som oftast monterade i en cylinder av metall eller plast. Denna cylinder monteras sedan på kameran med hjälp av en objektivfattning: en fläns i mässing eller rostfritt stål.

Fokuseringsring

Fokuseringsring

Fokuseringsringen flyttar fokus från nära till fjärran och tillbaka. Den är ofta uppmärkt med fokuseringsavstånd, gärna i både fot och meter. Objektivet ovan är fokuserat på ett avstånd strax under 1,2 meter, eller 4 fot. Det är den diamantformade indexmarkeringen (nedan i mitten av bilden) som anger fokuseringsavståndet.

Bländarring

Bländarring

Bländarringen justerar objektivets iris: bländaren. Bländarringen är uppmärkt med F-tal som indirekt anger storleken på bländaröppningen, dvs. hur mycket ljus objektivet släpper in vid bildtagning.

På bilden ovan ser du bländartalen (1.7, 2.8, 4, 5.6, etc.). Talet 11 ligger an mot indexmarkeringen. Objektivet är inställt på bländare F11 (betecknas även f/11 eller 1:11).

Skärpedjupsskala

Skärpedjupsskala

På ömse sidor om indexmarkeringen finns skärpedjupsskalan. Den visar grafiskt hur långt skärpedjupet sträcker sig vid de angivna bländarna. I det här specifika fallet finns det markeringar för F4, F8 och F16 och ett litet streck även för F11.

Det röda R:et till höger om indexmarkering är ett alternativt index för infraröd fotografering. Detta beror på att infrarött ljus har en längre våglängd än synligt ljus och därmed kommer att avbildas ur fokus om man inte kompenserar för detta manuellt.

Zoomring

Zoomobjektiv

Fasta objektiv har endast en brännvidd, som är fast och inte kan ändras. Zoomobjektiv kan ändra brännvidden, i de övervägande fallen helt steglöst.

Zoomobjektiv har ett viss zoomomfång eller zoomområde. Detta område uttrycks med två siffror åtskilda med bindestreck: den kortaste brännvidden respektive den längsta brännvidden. De ovanstående objektiven är ett 55–200 mm teleobjektiv (till vänster) och ett 18–55 mm normalobjektiv (till höger).

Båda objektiven har vita indexmarkeringar. Teleobjektivet har markeringar för 200 mm, 135 mm, 105 mm, 85 mm, 70 mm och 55 mm. Det är inställt på ca. 105 mm. Normalobjektivet har markeringar för 55 mm, 45 mm, 35 mm, 24 mm och 18 mm. Det är inställt på 35 mm.

Äldre kontra modernare objektiv

Fasta objektiv

Till vänster avbildas ett modernt 35 mm normalobjektiv för halvformat, till höger ett äldre 50 mm normalobjektiv för 35 mm film eller digitalt fullformat. Det äldre objektivet har en full uppsättning med bländarring, skärpedjupsskala, fokusskala och IR-index, medan det moderna objektivet har ett rent, slätt skal och saknar bländarring. Detta är ingen estetisk värdering utan en avvägning mellan önskad funktion och tillverkningskostnader.

Att de skiljer sig åt i storlek har en del att göra med att det moderna objektivet har en inbyggd autofokusmotor. Men när du går runt i butiken och tittar på objektiv kommer du sannolikt att märka att brännvidd och fysiska dimensioner inte alltid överensstämmer perfekt.

Knappar och switchar

Reglage på ett objektiv

Moderna elektroniska eller elektromekaniska objektiv har ofta ett eller fler elektroniska reglage, vanligast förekommande är diverse skjutknappar. Det avbildade objektivet ovan har tre reglage, uppifrån och ner:

Bildcirkel

Bildcirkel

Bildcirkeln är den bild som objektiv faktiskt projicerar in i kameran. Denna är vanligtvis mer eller mindre rund, eftersom linserna i objektivet tenderar att vara runda (även om det finns objektiv som konstrueras med interna rektangulära masker som hjälper till att minska överstrålning).

Som du ser på den minst sagt desorienterande bilden här ovan är det också ett fysikaliskt faktum att bilden som projiceras inuti kameran blir upp och ned. Fotografen ser den dock rättvänd tack vare spegeln och prisman som sitter i en traditionell systemkamera.

Bildytan tar sedan ett utsnitt ur bildcirkeln. Det utsnittet påverkar den upplevda brännvidden, vilket vi kommer till i artikeln om förlängningsfaktor.