Hem > Artiklar > Fotografering > Fotografering i korthet

Fotografering i korthet

Den här artikeln försöker täcka in det absolut mest väsentliga för den som inte vill lära sig en massa teori. 19 av 20 frågor som jag får om fotografering är variationer på något av tre följande teman:

För att få reda på den exakta bakomliggande anledningen till varje problem behöver man känna till en hel del bakgrundsinformation, och åtminstone läsa några av artiklarna i min fotoskola. Men för att lösa respektive problem räcker det med att lära sig göra fyra grundläggande kamerainställningar. Jag ber dig därför leta upp instruktionsboken som följde med din kamera, och slå upp hur man ställer in/aktiverar följande funktioner:

Bilden är för mörk/ljus

Kameran ställer in exponeringen på egen hand, men den är inte ofelbar. Därför går det alltid att instruera kameran att göra bilden ljusare eller mörkare. Detta kallas på fotospråk för exponeringskompensation. Hur man hittar knappen eller kommandot för exponeringskompensation varierar beroende på kamerans märke och modell, men tenderar att ha en plus/minus-symbolik ungefär som denna:

Exponeringskompensation

Förmodligen kommer det att gå att ställa in exponeringskompensation i olika grader, t.ex. +1, +2 eller −1, −2 etc. Dessa siffror kännetecknar steg, dvs. att bilden blir dubbelt så ljus eller mörk. Man kan kanske även finjustera i tredjedels (0,3 eller 0,7) eller halva steg (0,5).

Positiv kompensation (plustecknet) gör bilden ljusare. Negativ kompensation gör bilden mörkare. Kompensera, ta om bilden, titta på LCD-skärmen. Repetera de stegen tills du är nöjd med bilden.

Färgerna är fel

Ett vanligt fel inom digitalfoto är att färgerna blir galna. Inomhusbilder kan till exempel få ett påfallande orange färgstick, medan utomhusbilder blir väsentligt blåare – fastän man själv inte alls upplevde motivet på det sättet.

Detta beror på att olika ljuskällor har olika färgtemperaturer. Vårt synsinne kompenserar för detta automatiskt, men det klarar en kamera inte av, i vart fall inte i samma utsträckning, och då blir färgerna fel.

Vitbalansinställning

Leta upp hur du justerar kamerans vitbalans. Denna har normalt en förkortning såsom WB eller AWB. Vitbalansen går att kalibrera manuellt, men en digitalkamera bör också ha en del färdiginställda lägen. Dessa har självförklarande ikoner, t.ex. en glödlampa, en sol, ett moln. Ställ in den vitbalans som motsvarar den rådande belysningen/väderleken och ta om bilden. Är färgerna fortfarande fel? Välj en annan vitbalansinställning. Repetera dessa steg tills bilden blir så bra som du kan få den.

Bilderna blir suddiga

Oskärpa är fotografens kanske största fiende, och den kan ha många skäl. Om kameran fokuserar fel kommer motivet inte att avbildas med skärpa, och om kameran eller motivet hinner röra sig under exponeringstiden blir bilden också oskarp.

ISO

Högre ISO-tal (800, 1600, 3200 och högre) gör det möjligt att ta bilder i svagt ljus, på bekostnad av bildkvaliteten. Bilderna blir brusiga och gryniga men det kan ibland vara att föredra framför oskarpa bilder utan brus.

Se alltid till att använda det lägsta ISO-talet som du kan. Öka ISO-värdet först om det visar sig omöjligt att få en någotsånär skarp bild.

Autofokus (AF)

Se till att din kamera är helt avstängd. Känn nu lätt på avtryckaren. Om du har lätt handlag och genomsnittlig känsel skall du inte ha några större svårigheter att känna att avtryckaren har ett extra litet klickstopp innan knappen går helt i botten.

Öva på att använda detta mellanläge. På så gott som alla digitalkameror är det nämligen detta halvtryck som sätter igång kamerans automatiska fokusering, eller autofokus. Du kan använda halvläget för att förfokusera, dvs. att vara fokuserad och klar och sedan vänta på rätt motiv, rätt ansiktsuttryck, rätt händelse.

Hur vet man när man nått fokus? En kompaktkamera kanske ritar upp en liten rektangel där den kommer att fokusera. En systemkamera tänder en liten lysdiod i sökaren. Båda typerna kanske ger ifrån sig ett litet blippljud när de funnit fokus.

När kameran har låst fokus krävs det bara en minimal rörelse för att trycka avtryckaren ända ner i botten. Då är det betydligt mer sannolikt att du kommer att få en bild som är skarp där du vill ha det.

Bildstabilisering

Många kameror och/eller objektiv på marknaden har någon form av bildstabilisering. Har din kamera någon sådan funktion? I så fall kanske det skulle kunna vara läge att dyka ner i manualen och ta reda på hur man aktiverar den. Bildstabilisering kan göra skillnaden mellan en acceptabelt skarp bild och en bild som är helt oanvändbar. Däremot kan den bara motverka dina egna skakningar. Ett rörligt motiv kommer fortfarande hinna röra sig och orsaka oskärpa

Blixt?

Jag har medvetet ännu inte skrivit någonting om blixt. Det beror på att jag personligen är lite allergisk mot det blixtljus som kommer från de inbyggda små blixtarna i kompakt- och systemkameror. Inbyggd blixt ger ett kallt, onaturligt ljus med slagskuggor och röda ögon och lyckas sällan lysa upp ett helt rum. Därför rekommenderar jag läsaren att använda blixt först när alla andra metoder har misslyckats.